Uppsatsen undersöker på vilket sätt konstnärerna Caspar David Friedrich och Marcus Larsons konst influerats av epoken romantiken samt om deras bildkonst kan ha kopplingar till den gotiska litteraturens tematik..

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rätten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom såväl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera ställt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell ställning, men då debatten varit stor och oense har rått bland kyrkans verksamma tyder det på att det, bland annat, finns präster vars personliga inställning motsätter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svårt att finna stöd i Bibeln, beroende på hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det här på många sätt är en tolkningsfråga som baseras på den enskildes tro och etiska förhållningssätt gör det svårt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan ställa sig bakom. Därför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som används som stöd för de olika åsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Min analys av verket Listening har fått mig uppmärksam på det jag kallar "vita fältet" i Peter Fries konstverksamhet. Detta är för mig ett abstrakt fält som förekommer allt mer uteslutande i alla Fries verk från 1990-talet fram till idag. Betydelsen av det "vita fältets" allt mer dominerande plats i verket har i min mening förändrat betydelsen av Fries verk som en helhet, dock på olika sätt för olika betraktare under de olika tider de har förekommit. Fries verk har ofta analyserats genom referenser till landskapsmåleri från olika tidsepoker under konsthistorien.Jag vill med min undersökning av detta abstrakta fält visa hur det har tagits upp av konstkritiker och skribenter, men även förmedla en syn på Fries konst vilken inte har landskapsmåleriet som utgångspunkt..

Det sublima är en överväldigande estetisk upplevelse av det ofattbart stora, som hotar att krossa jaget och får det att framstå som försvinnande litet. Det beskrivs som en känsla mellan lust och skräck.Exempel på fenomen som ofta fått symbolisera det sublima är hotfulla berg och tornande åskmoln.Begreppet har genom historien främst blivit aktuellt i tider av stor förändring, samhällelig och religiös omstörtning; tider då människor söker trygghet i en upplevelse av något större än jaget, utanför den institutionella religionen.Begreppet härstammar från antika teorier om retorik och hade sin moderna storhetstid under 17- och 1800-talet, då det kom att bli en viktig kategori inom klassisk estetik. Det tydligaste exemplet påkonstnärer som förknippas med begreppet är Caspar David Friedrich, mer samtida exempel inkluderar Barnett Newman.Jag kom först i kontakt med begreppet hösten 2009, under en föreläsning med Tom Sandqvist. Begreppet beskrevs som ett estetiskt begrepp för att beskriva skräck och upplevelser av detstorslagna och allomfattande i konst. Jag hade aldrig hört om något liknande och blev helt tagen: de här upplevelserna var ju precis det konsten handlade om! För mig handlade insikten om två saker: dels ett begrepp för att beskriva något annat än fulhet och skönhet i konst.

In my thesis I examine the editorial theory and practice of the Nietzsche-Archives. At the center of the academic debate we find the posthumous edition Der Wille zur Macht, firstly published 1901 as Friedrich Nietzsches magnum opus. 1906 a new edition was published, which has been described by Nietzsche-scholars as canonical. The editors Elisabeth Förster-Nietzsche and Heinrich Köselitz manipulated the literary remains of Friedrich Nietzsche. The Nietzsche-scholars interpret these textual corrections and interventions differently.

The purpose of this work was to investigate the early medieval view of the Bilical king David through the analysis of ten illuminations found in early medieval manuscripts in which he is depicted playing string instruments. First, a description of medieval manuscripts and king David and string instruments was presented, second, an analysis and a discussion of images as source material and an interpretation of the mythic and symbolic significance that is based on ideas presented by Paul Ricoeurs and Roland Barthes of the ten illuminations followed. The results showed that king David often was portrayed as a musical king, a dancer and a prophet that incarnated wisdom and justice; that king David served as a role-model for the Western regents, and that he was portrayed in an idealised and estethically appealing manner..

Denna uppsats ger en bild av Carl Friedrich Gauss som människa och matematiker. Några av hans kända arbeten främst inom matematik behandlas, men även inom närliggande vetenskapsområden presenteras. Icke-euklidisk geometri, primtalssatsen och algebrans fundamentalsats avhandlas. Uppsatsen tar upp delar av Gauss omfattande verk Disquisitiones Arithmeticae, främst avsnitt V, som behandlar kvadratiska former. Ur övriga delar av Disquisitiones Arithmeticae ges några korta presentationer, som får representera berörda avsnitt..

Through the notions of the untimely (l'intempestif) and untimeliness (intempestif) this paper seeks to gain a better understanding of the problematic surrounding and determining the concept of time in Deleuze. By tracing Deleuze's development of the concept of the untimely through Nietzsche and Kant, we are allowed to concretize the concept of time as pertaining to an experience of modernity (modern life), thus enabling us to better determine the place it holds within the philosophy of Deleuze itself - as a constitutive and productive problematic relating directly to the activity of thinking and being philosophically..

The story of Jonathan and David is a part of the deuteronomical view of Israels history from the occupation of the holy land all the way to the exile in Babylon. I am aware of that this is not true history, but it is nevertheless interesting to ask oneself: Why are those people a part of the deuteronomical history? What was the meaning in telling the story in this way?Exegetes and researchers are trying to give the relationship between Jonathan and David a place in the political realm, but here I have used several sources to show that it is not only a political story, but a loveaffair, where Jonathan is pictured as a submissive woman and thereby excludes himself from the throne of Israel. David on the other hand, acts as the perfect man, who is in command in spite of his youth. He does not break the rules of the patriarchal society, where the relation between two men was accepted as long as the older one did not play the womans role.

Uppsatsen utgår från en aforism (§327) i Den Glada Vetenskapen av Friedrich Nietzche. Den tar sig an frågan om förhållandet mellan skratt, glädje och vetande i framförallt Nietzches tänkande. Det är dock inte en regelrätt Nietzche-studie som försöker härleda och urskilja dessa specifka begrepp. Istället utgör uppsatsen, med visst stöd i Gilles Deleuze, en fri undersökning av en serie Nietzchianska teman som knyts samman i frågan om vad ett glatt vetande kan betyda. Uppstatsen belyser hur Nietzches idé om glad vetenskap förhåller sig till befintliga teorier om humor - och hur vetandet självt har en "humoristisk dimension"..

As humans we transfer norms and values, which we are aware or unaware of, to the children near to us. These children embrace them, and the adult´s norms and values become the child's own ones. When a Bible story is going to be transformed into a children?s bible text it goes through shortening and simplification of the story to fit children´s bible edition. The adjustment will be unconscious and conscious choices that change the meaning of the text and the possibility of contextual interpretation.

This study aspires to find an answer to what makes a negotiation for peace successful. In our pursue to do so we have chosen two cases to compare with each other through a set of different theories. The theories we believed could be relevant were ripeness/readiness, asymmetry, the strategies of mediation, intra-state conflicts and personal actors.The case-study consists of two negotiations that both took place in Camp David. The first one was between Egypt and Israel, 1978, and serves as the example of a successful negotiation. The second case was, again, with Israel but the counterpart was Palestine and took place in year 2000.

women. The womens social movements for emancipation and equality within marriage created both freedom and anxiety among the population. A Swedish suffragette, Ellen Key was in the forefront to form opinions that reached the population. In addition, she also became a friend to the Swedish journalist and writer Hjalmar Soderberg. In this way, Key influenced Soderbergs social knowledge and writing.

This paper analyzes Allt, Martina Lowden's novel from 2006, from a media discursive perspective. The theoretical framework consists of Michel Foucault's discourse analysis, Friedrich Kittler's research on hermeneutic reading, and N. Katherine Hayles's studies of pattern?randomness controlled meaning production. Various examples on how communication technology influences the narrator?s act of writing illustrate the medial discourse surrounding the body of Allt.

In the following essay I offer an analysis of the concept of genealogy in the works of Friedrich Nietzsche and Michel Foucault. The genealogical is illuminated as a critical approach, a period and a method. Taking as a point of departure Foucault?s description of genealogy as a historico-philosophical method, with which we can approach the question of how we constitute ourselves as human beings, by analyzing our ideas about knowledge, morals and the self as an acting subject, I go back to Nietzsche, from where Foucault derives his genealogical project. By analyzing how Nietzsche examines the three domains of genealogy, found in Foucault?s description ? knowledge, morals and the subject ? I thereby present a way to read, understand and use the works of Nietzsche, a reading of Nietzsche which at the same time brings out some of the core topics, offering a more profound understanding of Foucault?s genealogical project.